Tänk er marken längs vägkanten

Den där smala remsan som ingen odlar på

Marken som det ändå växer gräs och blommor på

Varför tar jag upp det?

Jo! För jag vill att ni skall strunta i era färdiga uppfattningar för en stund

Tänk inte på hur många tusen hektar det blir om man lägger ihop alla vägkanter i Sverige

Tänk inte på hur många bostäder som kunde värmas upp med biomassa från vägkanter

Tänk inte på hur mycket skattepengar vi betalar varje år för att klippa vårt lands vägrenar

Nej! Tänk på hur det kan komma sig att det växer så mycket gräs, klöver och örter längs våra vägrenar trots grus, salt, blåst och giftiga avgaser

Med dessa ord förklarar jag odling på Kärrbo prästgård startad

Lägg på minnet att naturen sår sig själv med gräs, klöver och örter om man låter den vara ifred

Hur kan man dra nytta av det?

Frågan hur man kan dra nytta av naturen är ekologins grundbult

En sak som verkar säker är att det kostar energi att kämpa mot någonting och tvärtom

Och nu ett antal påståenden för att komma vidare

-Om vi människor hade kunnat äta gräs, klöver och örter hade vi aldrig behövt slösa energi på att odla

-Det är mycket energikrävande att plöja, harva, så och skörda för att få mat till djur och människor

-När man plöjer och harvar dödas levande växter och nya börjar växa genom frön och utlöpare

-När man bearbetar jorden frigörs näring för att bakterier, svampar, insekter och maskar bryter ner döda växtdelar. Mikrolivet i jorden får  mer mat och syre. En annan sak som ökar aktiviteten i jorden är att det blir varmare i jorden när den bearbetas

-Växthusgasen metan bildas när naturen bryter ner döda växtdelar i jorden

- Energi och näringsförluster ökar med antalet steg i en process

Utifrån ovanstående kunskaper:

Odlas endast  30 % av åkrarna på Kärrbo prästgård med spannmål,  ärter och grönsaker

Resten 70 % är vall eller gräs, klöver och örter

För att spara resurser ( traktorer som klipper vallarna) använder vi idisslare får och kor som är konstruerade för att beta vallarna. Samtidigt utför betesdjuren fler tjänster för människan: Betesdjuren sprider sin spillning jämt över åkrarna utan hjälp av maskiner. Som ger mat och boplatser till bakterier, svampar, insekter, fåglar och smådjur.

Detta myller av liv ger mig som bonde en ökad skörd av spannmål och grönsaker.

Så självklart och svårt att förstå på samma gång.

Men om du följer med mig en sommardag i kohagen förstår du. Fast jag själv lever nära det har jag svårt att förstå vidden av alla samband och relationer mellan växter och småkryp

Anledningen till att skörden ökar är logisk.

Dels är ökad mångfald av djur och växtliv samma som ökad näringstillförsel utan import av näringsämnen.  Mer djur och växter föds och dör i en obegriplig blandning. Dels ökar motståndskraft mot sjukdomar och insektsangrepp ju fler svampar, bakterier, växter och djur det finns per kvadratmeter. Tillexempel  kålbladlöss  råkar snabbare ut för nyckelpigor  som käkar upp dem.

Nu när olja för att driva maskiner och mineralen fosfat för att tillverka handelsgödsel håller på att ta slut i vår jordskorpa är farfars drömmar om mer maskiner och mindre människor i jordbruket inte möjligt längre.

Min drömm är mindre maskiner och fler människor i jordbruket.

Ju fler människor som bryr sig hur vi drar nytta av jordens markyta dessto mer mat och må bra grejer kan vi få ut per hekter

Inget multinationellt företag är intresserad av en natur som minskar bondens behov av maskiner och tillsatsmedel som går att sälja på en marknad